Hejsan!
Nu är jag hemma från Thailand igen. Jag har lärt mig mycket på den här resan. Att när man ska flyga så ska man vara på flygplatsen i så god tid som möjligt.
Arlanda har gjort om lite, det vanliga var att man skulle gå till incheckningen och begära lyfthjälp men den här gången tog dom bara bagaget och sen fick vi gå till informationen för att fråga om hjälp.
Då fick vi gå till specialbagage för att lämna in mina hjälpmedel och få lyfthjälp över till en vanlig rullstol. Jag hade handsprit och lite annat med mig och dom sa då att det måste checkas in så det var bara att gå tillbaka till incheckningen igen och sen tillbaka till specialbagage där vi äntligen skulle få hjälp.
Sen lotsar dom mig ända fram till flygplanet. Jag har fått reda på att man kan förboka sittplats så att man inte behöver dras till mitten av planet där det är så trångt.
Jag fick en bra resa ner för jag kunde ändra mitt ryggstöd bakåt då det var lediga platser bakom mig.
När vi kom ner till Bangkoks flygplats så fick jag vänta till alla hade gått ur planet innan lyfthjälp kom till mig.
Efter det så var det en viss väntan på mina hjälpmedel och min rullstol hade dom ställt upp på en vagn. den väger ju ca 180 kg så det var lite svårt att få ner den men starka assistenter och hjälp av både flygplatspersonal och vänliga resenärer så gick det till slut.
Sedan väntade nästan 4 timmars resa i en handikappvänlig minibuss som jag inte kunde se ut från då fönstren satt för lågt.
Ett par ggr så tog jag en annan taxi som var helt öppen och då kunde jag se omgivningen på ett bra sätt. Annars var det skönt att vara där nere i värmen men ibland blev det lite för varmt på dagen och då inväntade vi kvällen då det blev svalt och skönt. Det var bra att ha 4 assistenter med sig.
Andra dagen var vi ute och åt. Jag tog mat från en vagn som stod i varuhuset och på kvällen fick jag ont i magen. Det blev besvärligt på natten. Man ska nog gå till matställen där man ser att dom lagar maten ordentligt. När man är utomlands sådär är det besvärligt att få ont och bli lös i magen. Jag fick ta det lugnt i en och en halv dag och fick äta lite medicin mot lös mage.
Vi var och besökte 2 olika tempel och tittade och hälsade på munkarna. Vi var också på en skola för synskadade och gav en massa gåvor som dom behöver. Det var vatten, lite ris, duschprylar och tvättmedel. Jag badade inte i poolen för jag tyckte att liften såg lite vek ut men jag var till stranden och hade det skönt. Militärerna var där och drog mig i sanden. Ni som följer mig på Facebook och bloggen har sett detta. Minibussen som vi hade till förfogande ingick inte i boendet så man fick betala varje gång man använde den. Jag tycker att den kunde ha ingått i boendet. Vi var och tittade på ett ställe där kungafamiljen bodde ibland. Vi åkte också till ett ställa där man fick se olika växter och bönderna kunde se hur allt kunde förbättras. Man kunde åka i vagnar mellan dom olika gårdarna men jag kunde inte åka med min rullstol. Jag såg att dom hade en stor skärm som jag kunde titta på.
En dag så bjöd min fru och jag in munkar till vårt hus. Dom hade en 3 timmar lång ceremoni för att välsigna huset och alla oss människor. Ägaren till huset, Jan, var där och hälsade på. Han har 2 hus och en lägenhet som han hyr ut. Mitt batteri till lyften gick ju sönder under resan så jag fick låna ett batteri av dom. Jan hade köpt nytt batteri åt mig i Holland som han hade med sig. Liten varning: Se till att kolla upp vad eran försäkring täcker om ni ska resa. Jag ringde till mitt försäkringsbolag men dom sa att det inte täcker kostnaden för ett nytt batteri. Jag ringde S.O.S för att fråga hur jag skulle göra? Dom mailade till mitt försäkringsbolag men dom sa att det inte spelade någon roll. Jag ringde firman i Sverige och dom tyckte att lag skulle kontakta mitt landsting/Hjälpmedelcentralen. Till sist fick jag betala batteriet själv men det vart inte så mycket. Batteriet kostade 40 Euro så det blev runt 410 spänn eller 1700 Bath.
Vi hade en hushållerska i huset som lagade frukost, städade och bäddade rent i sängarna. Men ibland så fixade mina assistenter frukost. Vi tittade på det andra huset som Jan hade. Det var fint men då skulle vi inte ha tillgång till vår duktiga hushållerska. Hon ringde och beställde minibussen då vi ville åka för chauffören var inte så bra på engelska. Vi hittade en fin liten restaurang som serverade Svensk husmanskost. Den heter Scandinavian Kitchen och drivs av ägaren Janne. Janne och jag blev vänner på Facebook. Det var faktiskt gott med Svensk mat ibland.
En dag blev det ett riktigt åskväder och strömmen gick. 1 km från boendet låg Bluport, ett stort varuhus som vi gick till ett par ggr och var tvugna att gå över en järnväg för att komma dit. Där fanns det en liten restaurang mitt i köpcentrumet där man kunde sitta och äta mat. Jag tog ofta nudlar med kyckling vilket jag tycker är gott. En dag när vi var där så började det regna så vi var tvugna att ringa efter våran buss. Vi fick vänta i ett litet utrymme där parkeringsvakterna satt men bussen kom inte ner under taket på parkeringshuset så vi fick gå ut så att bussen kunde plocka upp oss. Så det har hänt lite saker här nere och det tycker jag om. Vi har handlat många saker. Jag fick massage 3 ggr. Sista dagen gick vi ut och åt buffe´ Sen var det dags att åka hem igen efter 6 veckor. Busschauffören sa att vi skulle åka tidigt ifall det var mycket trafik när det är helg. Vi kom fram i mycket god tid men då började det strula med personalen på flygplatsen. Först hade dom möte om mina hjälpmedel och sen hade dom jätteproblem med att få fram en rullstol till mig. Det slutade med att vi fick springa till flygplanet som blev 10 minuter försenat. Ja just det! Vi firade songkran också. Jag har alltid önskat mig att få se poliser som kastar vatten på varandra. Jag fick lite vatten på mig men dom var snälla mot mig när dom såg att jag satt i rullstol. Man lär sig alltid något nytt på varje resa. Det är inte bra att äta från stånd som står ute och att kolla upp mina försäkringar. Nu kommer det att dröja ett tag innan min fru och jag åker igen. Kanske 2 - 3 år. Det var min resa till Thailand med 4 hungriga assistenter och mig.
Med vänliga hälsningar Bengt Edlund
